I tisdags var jag på den här fantastiska utställningen Play i ett gammalt förfallet hus som inbjöd till lek (eftersom jag var den enda besökaren, sista dagen, sista timmen så blev det inte så mycket sånt) som bl.a innehöll ett lekrum för vuxna, uppståppade djur på en gungbräda, himmelriket fyllt av dun och lysrör och ett konstmonopol där man köpte konst-ismer, en gav en utställning, två ett galleri och 3 ett museum.
Sen gick jag ner mot Oxford circus för att möta Hanna och fastnade vid Selfridges (typ Londons NK) julskylltning där varje skylltfönster gestaltade en klassisk barnsaga. väldigt snyggt! (se ovan) Sen undrade jag varför hela Oxford Street var avstängd och fick veta att det berodde på att dess julbelysning skulle tändas och här slösar man inte med resurserna såhär i kristider. I Oxford cirkus var storbildsskärmar uppsatta som visade spektaklet som skedde på scenen längre bort alla räknade ner och Jim Carrey drog i spaken så hela Oxford Streets julbelysning tändes och en gosskör med lustiga kragar sjöng Christmas Carols (vilket även storfilmen som är temat på julbelysningen därav Carreys medverkan)
Efter att ha fastnad i folkmassan vid Oxford Circus hittade jag äntligen Hanna på andra sidan och vi åkte till Dalston för att gå på Bio Rio (jag vi har också en här! och den är minst lika bra!) och se Chan-Wook Parks nya film Thirst. När vi stod utanför en turkisk restaurang och velade ropade en kvinna på cykel från gatan "ät där, det är jätte gott!" på svenska, och cyklade vidare. låter kanske inte så himla konstigt när man är i LDN, men det kändes rätt surialistiskt
No comments:
Post a Comment