Last days of London

Harrods hade Trollkarlen från Oz tema

fin fontän!
fint tak!

fotbolls Monopol och Simpsons Monopol, men jag letade ju efter ett Star Wars Monopol
ett vårtecken i december!

Vi kunde inte komma överens om någon bio i måndags så vi gick och fikade istället (jag och Josefin), vilket inte är det lättaste att göra i denna stad eftersom typ alla stälen slutar servera kaffe efter kl 8 typ. Okej att Stockholm inte har den mest utvecklade cafekulturen, men här finns typ ingen alls! (läs Starbucks) här dricks det öl vilket tid på dygnet dom helst. På dagen står kostymgubbarna (var är brudarna liksom) och trängs med varsin öl på kvartersbaren (har dom inte ett jobb och sköta?) på eftermiddagen är alla ute på After work, helt galet vad de afterworkar här, sen är det väl en öl till maten och sen är festen igång. i Sthlm finns det i alla fall några nattöppna cafeer, plus att man i alla fall KAN beställa en te/kaffe på pubben/baren/klubben. Vi hamnade till slut på the Breakfast Club, som är en restaurang som ser ut som ett cafe, så det var ju inte helt fel det heller.

I tisdags var jag på julklappsjakt, bla på Harrods, där jag i och för sig inte hittade något, men det var värt ett besök ändå! (se bilder ovan), men innan dagen var slut var alla julklappar inhandlade! så himla skönt! Sen var jag på min lokala biograf och såg bröderna Coens nya A Serious Man, väldigt rolig och typisk dom. Där måste min svensa mob halkt ur fickan, men jag fick som tur var tillbaka den idag. Ibland har man i alla fall lite tur i oturen!

Nu hinner jag inte skriva mer, ska på restaurang och ta farväl

en solig och matig söndag

mina grannars juldekoration. lagom diskret sådär

I söndags hängde jag med Charlotte som också åker hem till Stockholm på fredag. Vi strosade runt vid Towern och njöt av solen som inte tittar fram så ofta nu för tiden. vi försökte hitta ett område där i närheten som ska vara Londons äldsta som C hade åkt förbi med Sightseeing-bussen, men vi gav ganska snabbt upp och avnjöt 1001's fantastiska grillade hamburgare istället. Sen gick jag på Söndagsmiddag hos Oscar, Alve och Josefin som man inte ser ofta nu för tiden när hon startat en kariär som krokimodell. Oscar hade lagat en fantastisk saffranslassange och jag stod för vinet och det söta till kaffet.

Idag skyr jag regnet och lyssnar på Jan Johansson.

i kväll ska jag på bio

Bricklane-shopping och Dalston-inflyttningsfest

Julmarknad

fina bilder i fina ramar

Denna Shakespeare, till och med på nötknäckaren är han (mitten)
Linn på 1001
mitt futtiga grillspätt

India Town by night

Linn blev inte uppringd av sin chef på morgonen och behövde alltså inte jobba, vilket vi firade med en runda i Brick Lane, där många julklappar bockades av, och som vi avslutade med öl och ett grillspätt på 1001 (ennu än underbar året runt utomhus grill) Senare på kvällen var det inflyttningsfest hos Petter och Penny som hade flyttat till Dalston, först var vi en liten skara på kanske 5 pers, men helt plötsligt fylldes lägenheten med balonger och folk och festen var igång tills grannen klagade och vi gick vidare till Dalston Superstore.

en kväll med Linn

I torsdags var jag ute med Linn. Vi började på ett av hennes favvohak i Camden, Lock Tovern, em otroligt mysig bar med två våningar och en uteservering (dessa åretrunt uteserveringar kommer jag verkligen sakna i sthlm) där träffade vi ett par där tjejen berättade att hon hade dejtat Basshunter som tydligen hade torrets och för övrigt är väldigt stor här i England, stor snopp hade han visst också. Sen åkte vi till Soho och gick på Punk där jag hoppades se lite kändisar, men dom var visst inte där den kvällen, men vi hade kul ändå. Sen deckade Linn på min helteckningsmatta.

Med avsaknad av bilder från utekvällen får ni njuta av en Basshunter video istället. Det är nånting med både hans musik och musikvideon som känns väldigt mycket senaste milleniumskiftet. alltså musik jag lyssnade på när jag var 12-13. rolig är den i alla fall, lite omedveten nostalgi

musikvideoinspelning

huvudkaraktären i mitten

den 23 åriga 2 barnsmamman

statist veteranen
min pojkvän

I onsdags var jag med i en musikvideo inspelning för Groove Armada, en london-baserad elektor-duo. Jag spelade en av alla dessa udde karaktärer som satt på en sunkig biljardhall/bar och dissade min polkvän som spelades av ryssen här ovan som hande flyttat till London för att satsa på skådespelarkariären. Hans idoler var BWO och han ville visa mig alla deras musikvideor på hans mobil, Idol Agnes var en favorit också och när jag frågade vilka kända band som kom från Ryssland tog han stålt TATU som exempel, men förtydligade att dom inte var lesbiska på riktigt. En annan märklig typ var mannen med ölmage som kändes om Ricky Gervais karaktär i Extras verkliga motsvarighet, ingen självdistans som gjorde det mesta för sina stunder i rampljuset. det var i alla fall otroligt kul och spännande att vara med om och jag tror det kommer bli ett snyggt och spännande resultat.

Julklappsjakt

I tisdags var jag på jakt efter julklappar främst till mina små brorsdöttrar, som inte är så små längre, vad leker man med eller uppskattar när man är 5 och 7 år? Något borde jag ju hitta i det gigantiska leksaksvaruhuset Hamleys på Regent Street, med 5 våningar med bla en nallebjörnsverkstad och en fantasy-nörd avdelning (här ovan ser ni bla Harry Potters glasögon och Sagan om ringen-ringen) Mitt bland alla högteknologiska leksaker, som tex gosetjurshunden som vifftade på svansan och lyfte på tassen när man sa "vacker tass" osv, saknade jag de genuina enkla leksakerna, typ en såntdär rör med pärlor i som bildade olika mönster när man tittade i det, men hur kul är det att få när man är fem? När man kan ha en väldreserad gossedjurshund.

Amerikansk samtida konst

I måndags var jag på Saatchi Gallery, som var ett lagom stort museum med väldigt bra samtida konst. Det här är absolut et av mina favorit museum hittills. Här kunde man bla gå runt i ett rum (ovan) med rullstolsbunda vaxdockor som åkte runt och krockade med varandra. De föreställde äldre män som symboliserade världens mäktiga som hade blivit gamla och inte längre hade "the power" i tubbel bemärkelse.

Ett annat spännande verk var det (tredje nerifrån) föreställande ett abstrakt objekt som man skulle stirra på i 30 sek och sen blunda och luta sitt huvud bakåt och såg då antingen Jesus, Che Guevara eller Charles Manson. Jag såg Jesus.

Ett annat spännande verk var det som, inspirerat av Jackson Pollocks "action paintings" hade täckts av färglager och fått sitt mönster av de motorcyklister som kört runt på ytan i ensast skenet av motorcyklarnas strålkastare

Inte denna helg, utan helgen innan den

juldekoration i Covent garden

gubbe utan huvud huvud i Covent garden. undrar vad han tjänar i timmen?

Nu har jag inte skrivit något på jätte länge. Så ska försökte minnas vad jag gjort sen sist. förra helgen var lugn, då jag hade ett långt arbetspass på lördagen. Det var ett bröllop i Shoreditch som hade hyrt in S&M, restaurangen där jag jobbar , som cateringmat. Så såg jag ju inte så mycketv av själva bröllopsfesten där maten serverades, men korv och mos känns väl typ som det man minst skulle välja att äta på sitt bröllop. märkligt. hysteriskt var det i alla fall. specielly när ingen visste hur diskmaskinen fungerade.

På kvällen var det en såndär typisk misslyckad utekväll. vi kom iväg typ vid ett. tog en buss långt från våra kvarter för att gå på nån stor warehousefest, men åkte för lågt, och fick sen reda på att stället var fullt. där stod vi som blöta hundar (alltså i blöta pälsar) mitt ute i ingenstans och visste inte hur vi skulle hitta hem. kul.

Nu ska jag gå på söndagsmiddag. Får försöka blogga ikapp i veckan.

små fina paket med alla möjliga nödvändiga saker: hårsnoddar, nappar, tårtljus fyndigheter är det bästa jag vet. hit går man om man vill trans-formeras. klockrent!
jag med mina skyltfönster (men dom har ju så många fina här! är nästan mer som konstverk än som reklam) vet inte om det säger mest om mig eller om London.

hari krishna-tåget. tror dom går längst oxford street varje dag! denna dag var dom typ bara tre
När jag såg denna affär tänkte jag väldigt mycket på Jens min vän som är sjöman

Och vad har jag gjort hela veckan då? i måndags tror jag att jag bara var på stan och sökte jobb. I tisdags var jag på nån slags rekruteringsdag på Starbucks på Great Easton Street. man gick ner i en källare och där i ett rum satt typ 50 unga manliga indier. Varför det kan man verkligen fråga sig. För att det finns många arbetslösa indier kanske (eller pakistanier, svårt att se skillnaden faktiskt) men varför alla sökte där, och varför inga andra etnisiteter var representerade. Så var det i alla fall. jag och några till stod och pressade mot ingången till rummet där man intervjuvades och nästan alla i kön framför mig hade inte fattat att man skulle ha Starbucks eget formulär, så det var ju bra för mig! Sen fick man svara på jobbiga frågor som varför man ville jobba på Starbucks, som man inte ens vill.

helgen som gick

hatar att jag inte har en kamera (eller att jag har en sån dålig mobilkamera) för den här bilden är helt underbar! Vi är på Work it (90-tals hiphop och R&B klubben jag berättade om) och hon står vid en fläkt av nått slag och gör en Carola, eller en Mariah Carey kanske skulle passa bättre i det här sammanhanget. Vi hade så himla kul! satt och kollade på alla coola R&B-brudar och fascinerades av bartenderns klyfta som hon så snyggt förvarade flasköppnaren mellan. Sen träffade vi några välklädda män i helskägg, hatt och stora glasögon. (det var så fint att dom matchade!) och jag blev fotad för någon blogg med den udda komplimangen "you're to cool for school" (är det en engelsk hiphop kommentar?) det kanske helt enkelt är därför universitetsstudier inte är min grej, jag är helt enkelt för cool! sen drack vi tequila och gick hem (eller jag gick hem, hanna gick på efterfest tror jag)

Jedward ut ur X-factor

igår såg jag på X-factor för första gången, som är Storbritaniens motsvarighet till Idol, det var bara resultatsshowen, men ändå. Som för övrigt är ett eget program ett dygn senare så att tittarna kan rösta 24 timmar efter programmet(!) Uppträdde gjorde Susan Boyle och Mariah Carey, och jag kan inte låta bli och bli lite illa berörd av presentationen där man fick veta att hon är den mest framgångsrika kvinnliga artisten och den bäst säljande soloartisten genom tiderna. Old news, jag vet. Men det är så sjukt! hon av alla artister i musikhistorien! och folk som knappt köper skivor idag.

Tycker ni att det är mycket ståhej kring Idol i Sverige, så är det ingenting mot hysterin här. varje dag står det skvaller i tidningarna om vad deltagarna gör, och dom bor i ett "X-factor hus" där det hänger skrikande fans utanför och stör grannarna. fest mediautrymme har dessa två irländska tvålfagra 17-åriga enäggstvillingarna John & Edward som inte kan sjunga, men är bra på att spexa. Igår åkte dom ut i alla fall

the Cranberries ska återförenas

för många år sen lyssnade jag väldigt mycket på det här bandet. det var typ mina idoler då och jag hade alla skivor (alltså jag har ju kvar dom fortfarande) , men trots det hade jag lite glömt bort dem när jag såg i tidningen att de ska återförenas! i alla fall för en världsturné. Det är ju ett av 90-talets största band och jag önskar ibland att jag var lite äldre på 90-talet när sånhär musik såldes i miljontals ex och spelade på de största arenorna, istället för, det som är populärt idag... typ Coldplay. Den här låten är tex, enligt mig, en av de bästa låtarna som någonsin gjorts! hur kunde jag glömma bort den liksom?

Nu undrar ni kanske vad det här har med London att göra (eftersom dom kommer från Irland), men till saken hör att dom ska ge en konsert i London, som jag hade bestämt att jag skulle gå på, men vissa vad? den var slutsåld! surprise! liksom.

Så nu får jag åka till nått annat land för att se dom. för jag SKA se dom. frågan är bara med vem. jag minns nog att det var fler än jag som lyssnade på dem. av någon konstig anledning ger dom typ 10 konserter i Frankrike. dit kanske man kan åka? eller nått annan spännande land och göra en liten semester av det! kom igen det blir kul! något att se fram emot liksom, för det är ju i vår. men man måste nog boka väldigt snart.

En galen transa, en svårätlig thai-kebab och ett svåråtkomligt rekruterings center.

I söndags efter jobbet hängde jag med Hanna och Petter som höll på att bära saker fram och tillbaka mellan honom och henne. Han ska nämligen flytta, inte dit utan till Dalston. Dom behövde en paus i flyttandet och jag var allmänt hungrig. Det är så kul när man efter 2,5 månader fortfarande upptäcker nya saker i sitt eget område. Det finns tydligen nått som heter Sunday Pop-up Market på Brick Lane (där jag tror dom säljer cyklar resten av dagarna). Där finns det mat från hela världen (och själva marknaden då såklart som jag inte var på och därför inte kan berätta vad dom sålde) och jag och Hanna köpte varsin jättegod thaikyckling i bröd som dock var svår att få i munnen istället för i knäet.

Sen åkte jag hem till Tiffany för att agera fitting-modell till hennes tutorial (testa hur kläderna passar på en levabde människa) för hennes skola .

londongraffiti med humor
den pråligaste affären jag någonsin sett. snacka om att inte se skogen för alla träden

Vi har också en Bio Rio! väldigt bra biograf, men tyvärr sitter den inte ihop med ett Cobacabana
Ett skylltfönster med väldigt läskiga barnskylltdockor

I går var jag i Dalston hemma hos en fotograf som ska plåta mig, men vädret var för dåligt (eftersom den ska ske utomhus) och han har utvecklat idén till att en kvinnlig modell ska vara med, pistoler ville han ha med också. Men inget av det hade vi ju så den fick skjutas upp (igen). Så jag tog bussen (eller rättare sagt bussarna) till Victoria Station där Pret-a-mangers (färdigt att ta med, på svenska), en engelsk kedja som av någon anledning har ett namn på franska, rekruterings center. Väl är framme i Victoria (som ligger på andra sidan stan) finner jag en lapp på dörren där det står att JUST idag stänger dom kl 3. varför händer sånt alltid mig???? jag fick bara lust att skriva en arg insändare och klaga på dålig service. Men istället åkte jag hem och korkade upp mitt vin innan jag åkte på förfest hos Alve och Josefin som just har kommit tillbaka till London

Just när jag höll på att gå vilse i Waterloo så visar Mona Venus Lisa vägen till bussarna

Josefin är tillbaka i stan!!
spexig asiat på Vogue

den galna transan

På kvällen skulle vi kolla in en klubb som hette Vogue (jag hoppades på massa bögar som stod uppradade och dansade vogue-dansen) som låg inne i stan (första gången jag tar mig från min del av stan för att gå ut). Det var ett väldigt märkligt ställe. Lokalen såg ut som Neu (när det fanns då) musiken lät som på kanske Viper Room (Rihanna, Whitney, Lady Gaga) och människorna såg ut som på valfri Kornel-klubb. På stället fanns en galen transa (se bilden ovan) vars ena klack jag lyckades få i mitt ansikte! hur lyckas jag??? (eller kanske rättare sagt han). Så nu har jag ett snyggt sår längts hela hakan lagom till morgondagens plåtning.

virus i minnet, katt på bussen och ont i magen

Jag får skriva om mina föräldrars besök senare. annars kommer alltid inläggen på denna blogg vara inaktuella. Så nu ska jag försöka rikta in mig på nuet istället. eller gårdagen i alla fall.

Igår var jag först hos en modellagentur jag hade hittat på gumtree. det var alltå inte en modemodellagentur (fashionmodel agency) eller vad heter det på svenska egentligen, utan mer inriktad på TV, reklam, "kommersiellt" modellande. jag hade ingen portfolio, utan ett usb-minne som det tydligen var virus på och utifrån de bilder hon kunde se på nätet, som var för "konstnärliga" behövde jag mer kommersiella bilder", dom kunde boka en tid hos deras fotograf som kunde ta de bilderna åt mig för "bara" 300 pund. känns inte så aktuellt just nu.

Sen var jag förbi Costa Coffee där jag provjobbade, och det var visst inte jag som fick jobbet, vilket både jag och han som lärde upp mig var så säkra på att jag skulle få. Och eftersom jag bara får jobba helger numera på S&M tåg jag saken i egna händer och åkte till restaurangen i Smithfield för att få fler pass, så jag får hoppas på det stället istället. På vägen hem gick en man på bussen med en livs levande kissekatt på axeln(!) och den satt sig på sätet vid fönstret och kollade ut genom fönstret som om den inte gjorde annat än att åka buss hela dagarna.

Sen hängde jag i min säng och åt alldeles för mycket brownies som jag hade gjort på sånt där pulvermix man blandar med ägg och vatten. men det smakade mer som sånadär runda sega kakor dom har på cafeer ganska ofta, vad kan dom heta?

Felicia kom till stan

indisk vegomat

Förra veckan var Felicia och hälsade på. Hon kom med snabbtåget direkt från Paris, vilket bara tar 2 timmar(!) hon kom på onsdagen då jag skulle provjobba på Costa Coffee vid Oxford Circus. jag var 45 min sen och hade glömt svarta skor och byxor, snacka om att göra ett bra intryck. Men managern gav mig en andra chans så jag fick provjobba på fredagen istället (älskar folk som ger en en andra chans!) så jag mötte upp F som letade kurslitteratur på Charing cross st (ni som hängt med vet ju redan att det är bokhandelsgatan ;) och sen åkte vi hem till mina kvarter och gick på restaurang i India town. inkastarna som stod utanför restaurangerna och tävlade om att ge oss de bästa erbjudandena hade nästan motsatt effekt eftersom vi gick därifrån när vi inte fick titta på menyn ifred. Men vek oss tillslut när vi blev erbjudna en hel vinflaska till maten. Sen visade jag henne mina stammishak i Shoreditch och sen avslutade vi kvällen på den lokala, alltid gratis, öppet varje dag, inte alltid garanterat bra, klubben Mother Bar.

På torsdagen gick vi på Wallace Collection och kollade på Damien Hirst nya utställning som bestod av 50 blåa tavlor av dödsskallar och hade djupa och fantasifulla namn som "skull and lemon", och det kändes nästan som om han drev med oss, så det bätsa med utställningen var statyn på gården. Sen fastade vi på Topshop, som nog är den största enskillda butiken jag sett. På fredagen var det dags för mig att provjobba på Costa igen och denna gången var jag t.o.m. för tidig med svarta byxor och skor (okej de var zebrarandia, men de var de svartasta jag hade) Sen mötte jag upp F som var på National Portrait Gallery. På kvällen skulle vi ut, men då det där med att skynda sig varken är min eller F's starka sida var vi framme vid T-bar kl 0230. Inte mycket folk (tydligen är det inte där man hänger på fredagar) men F lyckades ändå bli uppraggad lagom till stängning och att jag skule hem och sova för att gå upp och jobba 3 timmar senare.