work & work it

läs Work it's blogg på http://www.youworkit.co.uk/

Den ena helgen är inte den andra lik. I fredags efter jobbet var jag på klubb i Shoreditch med Hanna, Petter, Penny och Jacob. en jätterolig klubb där dom spelade bra elektronisk musik och folk dansade på borden! (jag och Hanna med!) I lördags tog Tiffany med mig på Work it i Dalston som är en klubb i en hål-i-väggen källarlokal som bara spelade tidig 90-tals hiphop och R&B! helt underbart! jag hade min hiphop-outfit på mig och vakten visiterade väldigt nogrant som på flygplatsen och kände till och med i kepsen! som om jag skulle tejpat fast lite knark där eller vadå. Sen ringde min manager vid typ elva och sa att jag skulle bör ja jobba kl 9 dagen därpå! 10 timmar senare liksom. Så jag lämnade Tiffany där och åkte hem till prasilianarna som lagade mat och lyssnade på Tony Braxton på högsta volym. (perfekt när man ska sova)

Jag gick upp 6 (trodde klockan var sju eftersom jag hade glömt ställa tillbaka den) och kom alltså en timme för tidigt till jobbet vilken ingen verkade ta någon notis om. Ruschen kom, alla ville att jag skulle diska allting samtidigt och det var allmänt kaos. Och mitt i allting skulle jag åka till S&M i Portobello Rd där de inte ens hade en diskmaskin(!) hur sjukt är inte det! men däremot en rolig polsk kock som är den enda hittills på det här företaget med lite empati (hon tyckte synd om mig för att de inte gett mig någon mat på andra S&M och höll verkligen med om att de borde skaffa en diskmaskin) Sen när vi stängde stod jag där med mina karotter med ingrodd potatismos och en chef som ville hem till sin gravida fru och sina fem barn (nu hade han i alla fall någon att skylla på när han kommer hem så sent)

Idag har jag knappt fått nått gjort. Åkte till jobbet för att kolla schemat och prata med chefen om det som satt i telefon, sen åkte jag till secondhandbutiken i Camden där Linn jobbar för att få larmet som satt kvar på min skjorta borttaget. Sen försökte jag hitta ett cafe i Soho där jag sökt jobb utan framgång och tog bussen hem istället.

Vad har jag gjort i veckan då? höjdpunkterna var nog att jag fick en fungerande tv av landlorden, öppnade ett engelskt bankkonto, köpte en liten gul lampa, var på museum om hur engelska vardagsrum sett ut genom tiderna med Audrey och Josefin. Men jag måste ju ha gjort nått mer. frågan är bara vad...

Jag har fått ett jobb!

Och inte vilket jobb som helst. Jo det är verkligen vilket jobb som helst. Men det är ju ett jobb och det är det som är det viktigaste just nu. Jag är kitchen assistant på en Restaurang kedja som heter S&M som vurmar för typisk engelsk mat, dvs mycket korvar, bacon, äggröror och så klart potatismos (som engelskmännen har till allt) dock finns det ingen fish&chips.

Kitchen assistant innebär i princip att jag diskar och göra potatismos. kunde nog inte varit så mycket mer understimulerande, ingen dricks får jag heller (skulle inte förvåna mig om diskarna är de enda som inte får det) och jag vågar inte ens tänka på vad jag får i timmen. Sen är det så typiskt med chargongen som innfinner sig bland kökspersonalen, mycket sexistiska och homofobiska skämt. inte min humor, men vad gör man liksom. Inte jobbet man vill komma ut på precis. Sen är det också lite frustrerande när min arbetsledare (den andra diskaren) Tibor från Ungern knappt kan någon engelska, så jag förstår knappt honom, och han förstår inte mig av samma engelska, till slut börjar jag också prata som honom och det är ju inte speciellt bra för min engelska utveckling. Men somsagt, huvudsaken är ju att jag har ett jobb! (men siktar på att snart skaffa mig ett annat)

Nu ska jag fixa ett bankkonto! tjingeling!

helgen som gått

I fredags var jag och Julia och tog en öl på Brick Lane, en mysig bar jovisst, men dom spelade Justins seniorita två gånger och folk drack ur meloner med långa sugrör. Sen gick vi till vicebaren och försökte hitta nån warehousefest. Rätt som det var satt vi istället i en taxi påväg till en fest. Först gick man förbi en reception med en väktare och genom ett x antal korridorer för att komma fram till festen som höll till i en atelievåning med Guds stad projicerad över en av väggarna. När hyresvärden tyckte att festen blev för livad vid 5-tiden så visade han det genom att stänga av elen, så då var det bara att gå ner till nästa lägenhet.



Lördagen var en riktig museidag. Först tog jag mig till National Portrait Gallery där det var sista chansen att se deras utställning Gay-icons där 6 olika kulturpersonligheter (bla Ian McKellen och Elton John) hade valt ut 6 stycken personer dom ansåg vara förebilder inom gaykulturen, både samtida och historiska. Sen gick jag på vennisage på Whitechapel gallery med min nya kompis Jacob för en utställning av Sophie Calle. Hennes ex hade gjort slut med henne genom att skicka ett brev, detta brev hade hon skickat till 100 kvinnor över hela världen som hade annalyserat det eller tolkat det på något sett. Otroligt intressant och rolig ide och utställning.



I söndags provjobbade jag på S&M i Angel. det var ju inte precis svårt, eftersom mina arbetsuppgifter i princip består av att diska och göra potatismos, men lite frustrerande när min arbetsledare (dvs den andra diskaren) som jobbat där i två veckor, kommer från Ungern och knappt kan någon engelska alls. Sen var vi på Ponystep som bäst kanske kan beskrivas som en modeklubb. Det var kul, men jag var så trött efter 8 timmars tiskande, antar att jag helt enkelt är ovan vid att jobba.

Sophie Calle

Paul O'Bradys som sitt alterego Lily Savage Ian Roberts, ruggbyspelare som kom ut mitt i kariären
Joe Dallesandro, modell och skådespelare i Wharhol-fabriken

Förra veckan i bilder

det första Sleven jag sett, som jag i och för sig är en vanlig minimarket utklädd till 7-eleven

för mig som choklad beroende är det både bra och farligt att dom har denna choklad: 100 g för endast 27 pence! det är ju typ 3,5 kr!biografen jag var på var inte precis Gate Cinema, utan mer filmstaden Sergel i miniatyr. Dom hade i alla fall en bar, det är ju i allafall något, och snygga toalettdörrar (bilden)
Det är många som planterar små fina rosenbuskar på sin lilla uteplats

Chinatown
futuristiska kontorsbyggnader utanför Leadenhall Market

konstinstallation som visade sig vara en skoaffärsreklam

min nya röda päls (snälla kan det inte bli kallt snart)
den här skrytbelysningen går jag förbi varje dag. Jag hoppas verkligen inte det är julpynt och så undrar jag vad dom har för elräkning

Vice

Jag var på Vice-baren igår. Älskar att dom har en egen bar. Jag var inte riktigt säker på om Jag hade hittat rätt när en kille kom fram och frågade om han kunde fota mig för Vice. Då förstod jag att jag var på rätt ställe. det var tydligen min väska som var mest fashinerande. Han ville ta bilder när jag låtsades tiita efter någonting efter den. Synd att han inte tog med den. Jag är för övrigt inte så vice-spexig på bilden, utan blir alltid väldigt stel när en kamera dyker upp så då ser jag smått skrämd ut istället.

http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.viceland.com%2Fblogs%2Fuk-photos%2F2009%2F10%2F15%2Fvicelandcom-re-launch-party-at-the-old-blue-last%2Fattachment%2F14490022%2F&h=6d688f210dacd33c06c728707c193363

Saint Etienne

Apropå att man hela tiden missar saker som händer i London. Igår spelade fantastiska Saint Etienne här som jag missade såklart. Brittisk indiepop när den är som bäst. Kanske pga blandningen av 60-tals pop och 90-tals disco? Men jag fick reda på det dagen innan plus att de spelade kl sju. Vad är det för kostig tid för en konsert? Men dom är ju ett klassiskt Londonband så jag antar att dom spelar här igen

5 saker jag saknar i Stockholm

nu har jag bloggat i typ en månad så det är på tiden att jag publicerar min första lista (jag älskar ju listor!) Följande är en lista på saker jag saknar i vardagen, eller snarare som London saknar för att göra vardagen enklare, så den är inte så sentimental.

1. en stadig frukost.

Jag vet inte riktigt vad de har för frukostkultur i England. Det är ju såklart väldigt olika vad engelsmännen äter till frukost, för alla kan väl inte stå och steka bacon och korvar och göra en äggröra varje morgon. Jag har i alla fall inte tid med det och är oftast inte sugen på det heller. Jag saknar helt enkelt riktigt mörkt bröd, typ fullkornsbröd eller surdegsbröd eller i alla fall bröd som inte enbart består av luft. Deras så kallade "fullkornsbröd" är vitt bröd utklätt till mörkt bröd. Knäckebröd ska vi inte tala om.

Arlas feta yoghurt med tanten på saknar jag! här är deras yoghurtar jätte små, tunna och magra. Sen påläggen jag saknar: messmör, leverpastej, kaviar

2. väjningsplikt

I Sverige har ju fotgängaren föredräde om den ska passera ett övergångsställe utan röljus. Så är det inte här. Man måste alltså vänta tills gatan är typ helt tom alt rälna ut att man hinner över innan bilden nått fram till övergångsstället. Så en vacker dag kommer jag bli påkörd av någon av alla galna bilister.

3. Stockholms välskyltade gator

I Stockholms innerstad är varenda gathörn varkerat med gatunamn och vilka nummer man kan hitta på den gatan. Här är det väldigt dåligt skyltat. Skyltarna ser olika ut, sitter ibland på ett staket, ibland på en stolpe eller på ett hus och ibland lite snett så man inte riktigt fattar vilken av gatorna den tillhör. Något frustrerande när man springer runt med en kartbok som jag gör

4. självbetjäning på bibliotek

riktigt personal som ger service och betjänar en i all ära, men ska man bara låna en bok på biblioteket är det lite frustrerande att man måste stå i samma kö som alla andra istället för, som i Svergie, bara scanna av sträckkoden på en apparat. klart!

5. Bussen

Så måste jag klaga lite på bussarna i London som jag oftast åker eftersom det bara kostar typ hälften så mycket att åka än vad tunnelbanan gör och den går överallt, men den är rätt opålitlig. Man vet aldrig när dom kommer, eller vad ändstationen är (det kan stå en sak på bussen, men så måste alla gå av mycket tidigare) och för mig som inte har koll på hur olika platser ska se ut är det väldigt frustrerande när rösten och skylten som berättar vad nästa station är bara lägger av. Jag saknar helt enkelt stockholms bussar som man (oftast) kan lita på och som har riktiga tidtabeller.

District 9

Igår var jag på min lokala biograf (eller lokal och lokal, det tog 25 min att gå, men ändå) och såg denna film, District 9, jag såg att den går i Sverige. Så jag säger bara en sak SE DEN! Det var nog en av de bästa filmer jag sett på länge. Det är en mokumentär (dvs en fiktiv historia berättad i dokumentärformat) om alens vars rymdskepp går sönder pch stan nar precis ovanför Johannesburg och sätts i ett flyktingläger som kallas district 9. otrlogt värklighetstroget, samhällskritiskt, spännande, sorgligt, hemskt och framförallt väldigt bra specialeffekter.

Vad gjorde jag mer igår, jo jag var på en "naställningsintervju" på cafekedjan Costa, som bestod av att jag fick fylla i deras jätte långa formulär som innehöll frågor som "ge ett exempel på en situation där du ställt upp för ditt arbetslag" och "ge ett expempel på när du gett ulimat service".
I tisdags var jag på en annan konstig intervju på en evenemangslokal som hette Troxy som pågick i 5 min och han bara ställde frågan vad jag hade för erfarenhet av barnissejobb, vilket står i mitt cv, sen babblade han på om jobbet och hur viktigt det var att funka bra att jobba i grupp, vilket jag uppenbarligen inte utstrålade att göra eftersom jag inte fick jobbet. Så jag ser uppenbarligen ut som någon som inte kan jobba i ett team.

Whitechapel Gallery

Jag glömde berätta att vi också har ett eget galleri här i Whitechapel, ett stort ett, med flera utställningar, butik, garderob, restaurang, cafe och refferensbibliotek, så det r mer som ett litet museum. Där var jag i alla fall igår. De hade en utställning av Abdu'Allah som hette White (why have I told you everything) som gick ut på att han hade tagit porträtt och intervjuvad personer om upploppet på Cable Street 1936. läs mer på http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Cable_Street.

En annan utställning My Yard som innehöll utvalda 1900-tals verk ur British Council Collections samling som avbildade staden på väldigt olika sätt. Kul att se London från så olika vinklar och tider.
Villa Carl, 1997 av Paul Noble

Study from the Red Causeway Series, 1976 - 77 av Boyle Family

En annan intressant utställning var den av The Nature of the Beast som utgår från när Picassos målning Guernica presenterades på Whitechapel Gallery 1939 och är en kritisk kommentar till händelsen 2003 när man lät täcka över den bonad i FNs högkvarter i NY som är en kopia av Guernica, som Jacqueline de la Baume Dürrbach gjorde som Picasso även var involverad i, Colin Powell tal om de påstådda massförstörelsevapena i Irak. Denna bonad är lånad av NY och ska hänga i utställningen i ett år.

Guernica, 1937 av Pablo Picasso

mycket jobb att söka jobb

hittills har inte denna vecka varit speciellt upplyftande. Jag har varit jätte stressad över min jobb situation och haft jätte mycket att göra så jag inte hunnit blogga nånting, men ändå känns det som om jag inte fått någonting gjort.

I måndags trodde jag att jag skulle på en intervju på en pub i Liverpool Street Station som heter Dirty Dicks (bara namnet låter som ett dåligt skämt). Managern Ian bad bad mig ringa honom om en intervjutid, men när jag gjorde det sa han att jag behövde bartendererfarenhet, vilket det står i mitt CV att jag inte har. Idiot. Så jag gick runt i ett område som heter Angel / Islington istället och sökte jobb och fick napp på ett ställe som heter S&M och är ett traditionellt brittiskt cafe, som de själva beskriver det på hemsidan. sen åkte jag hem och pratade med brasilianarna som pluggar engelska och är väldigt imponerade på min engelska. Och jag fick lära mig att huvudstaden inte är Sao Paulo som jag trodde (men som däremot är den största staden) utan Brasilia.

Restaurangbråk och inflyttningsfest

I lördags var jag på min stammis restaurang (med tanke på att jag varit där 2 av tre gånger jag varit ute och ätit) med Siri och Jannike som var här över helgen med sin skola. Det är en vetnamesisk restaurang på Kingsland Rd (där det av någon konstig anledning finns typ 20 st) där allt på menyn kostar runt 5 pund óch man får ta med sig sin egen alkohol!!
helt plötsligt börjar ett högljutt tjejgäng skrika på personalen och det visade sig att de bråkade om att de ville gå och ta ut pengar till notan men fick inte det för personalen som trodde att de skulle göra springnota, det slutade med att restaurangen ringde polisen, väldigt dramatiskt.

Sen gick de vidare och jag åkte på inflyttningsfest i Angel i en väldigt flashig lägenhet med en liten innergård och kristallkronor. hon som hade flyttat in heter Tiffany och bodde med 4 advokater. En kille tyckte jag skulle leva upp till mitt namn Thunderwolf och tyckte att jag skulle dricka wiskey och vara mer macho i allmänhet.
Siri

Jannikedenna allmänna begäran skrivet med leppstift överaskades Tiffany av i sitt badrum

konsert på Koko, klubb i badhus och skjorta i Brick Lane

igår var vi och kollade på O Children (igen) som denna gång spelade på Koko som är en gammal teater i Cirkus (arenen) storlek fast det ä en klubbkonsertlokal. gick tyvärr inte att ta några bilder från interiören med min mobilkamera. O Children hade visst blivit signade av universal. Så dom kommer nog bli stora. kom ihåg var ni läste det först som man säger

Sen mötte jag upp Alve och gick på Caligula, en klubb vid Liverpool Street i en gammalt badhus. det syntes dock inte, men det var en rätt bra klubb ändå.
O Children

Idag var jag och shoppade i Brick Lane och hittade äntligen en silverskjorta som jag letat efter i flera år! och den såg precis ut som jag had tänkt mig (dvs som Diors silverskjorta från förra höstsäsongen fast typ 3000 kr billigare) den är dock lite trasig, men bara i sömmarna så det går att laga och den kostade bara 120 pund! det är väl billigt? den ska jag ha på Tiffanys inflyttningsfest ikväll

Sen var det marknad (som det alltid är på helger) i Brick Lane. En man sålde allt möjligt märkligt som han hade lagt upp på ett bord som ett stileben. fint!

Whitechapel

Tänkte att det är på tiden att jag berättar om området jag bor i. Det heter som sagt Whitechapel som tillhör stadsdelen Stepney, tror jag, jag fortfarande jävligt dålig koll. Stepney gränsar i alla fall till Bethnal Green. Huvudgatan i WC (älskar påhittade förkortningar) heter Whitechapel Road och går man vänster (från mig alltså) på den kommer man till Liverpool Street Station och går man rakt upp kommer man till Bricke Lane och fortsätter man på den kommer man till Shoreditch.

På Whitechapel Road finns en daglig marknad med allt från underkläder (bilden) kastruller och mobiler till fisk, grönt och rengöringsmedel. Whitechapel är Londons muslimtätaste område så det ligger en moské, ett islamisktiskt center och ett dussin muslimmodebutiker, det kan även bli en smärre kulturkrock med alla burkor och beslöjade kvinnor, har aldrig sett så många i hela mitt liv, eller vet inte om jag sett någon i Sverige i över huvudtaget, här är det nästan vanligare att kvinnorna bara har en liten springa för att kunna se och heltäckande kläder ner till fötterna än en vanlig slöja. Kommer man från sekulariserade Sverige, är det lite svårt att låta bli att tycka att det är rätt obehagligt.

Har säkert nämnt det förut men jag har aldrig sett så här mycket snabbmat i en stad förut, England är verkligen snabbmatens förlovade land (näst efter USA kanske?) och friterad ska den vara också. bara i WC finns det säkert 50 st Fried Chicken matställen. Man undrar bara hur alla ändå kan vara så smala här. Mycke öl/ale dricks det ju också. kostymgubbarna tycks alltid ha after work, vilken tid på dagendet än är hittar man dom på den lokala brittiska puben.
Nu kan man fråga sig varför jag tog kort på detta stånd av alla, men jag tyckte nog om kontrasten av de porriga kläderna och alla beslöjade damer. Är det såhär de ser ut under?

moskén
älskar den väldigt oinformativa lappen.

Jag har precis lärt mig hur videorna man länkar till kommer upp direkt på bloggen! tack Annahita!

det ska firas med en video från bandet O Children som jag såg spela på min första kväll i London. och vars gitarrist Harry (den blonda längst bak) jag varit på fest hos två gånger. sångaren är förövrigt typ 2.20 och har dejtat Peaches Geldof. coolt!

kommentarer

nu har jag ändrat i mina inställningar så att alla kan kommentera bloggen, vilket jag inte hade någon aning om att man inte kunde det, förän Annahita påpekade det.
Så varsågod att kommentera!

Igår sökte jag jobb på gumtree (englands motsvarighet till platsbanken) som tydligen ska vara så väldigt effektivt, väntar på spänning på dess effekt. förlåt om jag tjatar om saker man aldrig skulle stöta på i Svergie, men på gumtree sökte jag bla ett barjobb med följande biskrivning. vill man inte väldigt gärna
jobba här?

"The Loop is searching for fabulous staff to work in a gorgeous refurbished bar in Mayfair.
We offer great career opportunities and VERY competitive rates of pay with fantastic incentives, and of course TIPS! This is bartending, WITH A DIFFERENCE... a chance to be waiter/ress on rollerskates, uniforms with a funky twist, dancing behind the bars, Cocktails made in Fresh Fruits!"

tårthysteri

Det är när man ser dessa tårtor på den lokala matbutiken som man förstår innebörden av utrycken "mellanmjölkssverige", eller "landet lagom". Mer galna tårtor åt svenska folket!

Fönstershopping

nu har plötsligt halva veckan gått! det går så snabbt, jag blir tokig! i måndags skulle jag gå på Royal Academy of Art med Charlotte och hennes klasskompisar, men såklart så hade deras gratisutställningar stängt JUST på måndagar, så det blev mest en promenad av det hela, men som det är i London så finns det ju alltid roliga saker att titta på på vägen. Som denhär chokladugglan
julsäsongen har visst redan början här

här hade dom också fina bröllopstårtoroch fina skylltfönster
utanför Royal Academy of Art som vi aldrig gick på

Jag ska kanske vara med i en musikvideo!

på festen i lördags var det två kilar som undrade om jag ville vara med i en musikvideo. kom inte ihåg vilken det var, men det hade någonting med Aphex Twin att göra och regissören hade gjort musikvideo åt Dizzee Rascal och Skank Anansie. spännande!

nyinflyttad!

Nu har jag äntligen flyttat in i lägenheten i Whitechapel! massa härliga fördelar som att det är nära till allt som händer i Brick Lane och Shoreditch, jag kan äntligen packa upp mina saker, jag kan bestämma själv vad jag ska se på tv (jag har en gigantisk en på mitt lilla rum) och bäst av allt: trådlöst internet! (som såklart inte är installerat förän om 10 dar men ändå) jag har även en kyl på rummet, vilket är skönt ibland, men lite konstigt och onödigt. jag har nästan ett walk-in-closet, blå helteckningsmatta, vita spetsgardiner och en till synes skön säng (har ju inte provsovit i den än)

I fredags var jag på anställningsintervju på American Apparel som gick sådär. först kom jag försent, ingen bra början, känns som om jag rök redan där. Sen kunde jag inte ge ett bra svar på de enklaste frågorna som vad jag hade gjort hittills i London och vad jag gjorde på Beyond Retro. Men de viktigaste frågorna hade jag i alla fall övat på som varför jag vill jobba på AA och vilket som är mitt favvoplagg från AA "the see through shirt" ljög jag. "cool, which color" undrade hon. "the pink one" ljög jag vidare och hoppades på att det skulle finnas en sån färg, vilket det lycklogtvis gjorde. Men på onsdag ska jag till COS och ska då vara med förberädd.

På kvällen skulle jag hänga med Hanna som var hos Peter med Penny, sen skulle dom till Harry och sen till T-bar där Simian Mobile Disco spelade. När jag kommit till Tottenham Court Rd påväg till Harry var dom redan påväg och jag skulle därför ta tuben till Liverpool St, när jag väl kommit dit (efter 2 h resa) och väntat i 20 min säger H att de står på Bishops Rd, när jag väl hittat gatan efter att frågat en polis visar det säg att det är huvudgatan jag stått på hela tiden, jag väntar i en kvart till, H och P svarar inte, jag går till t-bar som såklart har flyttat visar det sig när jag är framme, jag går till det nya stället, finner en hysterisk kö som inte rör sig, jag frågar en kille om vart taxi-kuren är som råkar vara ställets svarttaxi kille 27 p ska han ha, nej tack. Jag hittar taxi-kuren vars kö är lika lång som SMD-kön, jag börjar gå mot traffic-bar där Audrey sitter, men tar en vanlig taxi som kör förbi, kallpratade hela vägen till Meida vale (nu är klockan runt 3, jag åkte hemifrån vid 23) för att sen upptäcka att jag inte har några kontanter på mig (dom tar typ inte kort i någon taxi i london), springer in och får kontanter av Olivia, springer ut och har 60 pens för lite, pinsamt, jag försöker tina upp mig själv framför Family Guy och somnar sen i dubbla tjocktröjor.

i lördags var jag på inflyttningsfest hos Audrey och Alve på Kingsland Rd, mycke modefolk i leggins (Audrey hade blåglittriga, Alves snygga kompis hade blommiga och Julia hade svarta. Alve själv hade nätstrumpor) , själv var jag arbetslös i jeans, kände mig lite utanför, sen gick vi till en bar, som jag såklart inte minns vad den heter. Alve och hans snygga kompis gick och jag hittade inte de andra så jag åkte hem, träffade en gubbe på busshållplatsen som sa att om jag inte skulle trivas i min lägenhet så kunde jag bo hos hans. men det konstiga va (eller bara att erbjuda en främling nått sånt kanske är rätt konstigt) att han sa att det låg på Irland, eller så kanske det finns ett område i LDN som heter nått sånt.